Vi som bor i Vasastan har de två senaste dagarna känt oss väldigt säkra. Fullt pådrag med polisbilar, polishelikoptrar som hovrar ovanför våra huvuden.

Visst skulle väl också Ni känna Er säkra med sådan uppvaktning. Ett herrans liv hela tiden. Helikopter hit, polisbil dit hela tiden. Det tog en stund innan talldanken slank ner, det var inte oss dom vaktade. Det har varit en delegation från EU på besök. När dessa potentater ska transporteras från punkt A till punkt B så tar man dessa helikoptrar och bilar till sitt förfogande. Det är inte så att dom själva åker i dom. Ånej dom åker limosin. Varför inte för enkelhetens skull skicka dom mellan adresserna i helikopter, skulle inte det bli billigare än att ha tre olika transport medel igång samtidigt när det skulle räcka med en. Som Isabelle skulle ha sagt "JAG VET INTE"

Västerbottenpaj i martiniglas,

 det låter det. Det är precis vad jag har bevittnat idag. Min syster blandade till alla ingredienser i ett martini glas som hon sen ställde i ett vattenbad i en ugnsäker form. In i ugnen ca 25 minuter. Hela klabbet på en gång. Spricker dom inte nu då ? frågade jag. Nej inte om man gör på rätt sätt. Det viktiga är att glasen måste svalna i vattenbadet när dom är färdiga. Inte ta ur dom från formen för tidigt då kan dom spricka. Det fungerar jag har sett det med egna ögon. Hon är duktig hon min syster, jag har lärt henne allt jag kan.

Ha de 

Var och tittade på en utställning om den nya citybanan som håller på att byggas.

 Vilket arbete, tidigare hade jag svårt att förstå att det skulle ta så lång tid men efter att ha sett planerna har jag större förståelse. Det är inte bara en tunnel som ska byggas. Det är servicetunnlar hit och dit. Sen ska det flyttas för att ge plats åt det som måste flyttas för att passa ihop med det som måste.......... 2017 ska det stå klart. Mitt intresse bottnar sig i att vi kommer att bli väldigt berörda. Citybanan kommer att ha 2 stycken uppgångar i vårt område. En vid Odenplan och en vid Vanadisvägen/Dalagatan. Det blir hugget som stugget vilken man ska gå till.

Hoppas bara att planerna på en Galleria likt den vid Fridhemsplan blir av. Dvs att alla matadorer runt Odenplan tar sitt förnuft till fånga.

Det är inte bara dotter Jessica som brottas med gardiner och gardinstänger, se hennes blogg via länk. Även jag och "bitte fnus" har haft våra duster med det under dagen.

Hur det gick ? Fråga inte.

Ha de

Sus i öronen, nostalgin flödar. Vilken spelning dom gjorde, eller gig som dom kallar det på fackspråk. Jag bryr mig inte, för mig var det en spelning. Ok inte vilken som helst, bra var det.

Det började med ett band som heter Royal Radio. 3 unga grabbar som spelade riktigt bra, låt vara att dom var relativt nya men dom har framtiden för sig. Sa han som inte kan ta en ton.

Sen var det dags för kvällens höjdpunkt.

Kjell Allinger och Roger Karlsson.

Bilderna talar sitt tydliga språk, sorry Kjelle. det var Roger som var huvudattraktionen. Herre djävlar så dom spelade. Det var svårt att inte ryckas med i låtarna. De flesta hade jag aldrig hört förut men när dom spelades gick det inte att låta bli att hänga med. Syster var med också vi hade jättetrevligt. Vi började kvällen hemma hos oss med middag, gissa vem som lagade maten.

Ha de

Har äntligen hittat en lunchrestaurang i city som serverar hemlagad Raggmunk med fläsk.

 Som de flesta vet är detta en av mina favoriträtter. Eftersom det är det ställer jag också stora krav på hur den är tillagad. Halvfabrikat göre sig icke besvär, hemlagat är det som gäller. Åt lunch med hustrun igår, vi hade bestämt att vi skulle gå till en restaurang på Holländargatan som tidigare serverade hemlagad Raggmunk. Nu har dom bytt ägare så jag var lite skeptisk. Vi hann inte så långt. I hörnet Vasagatan/Olof Palmes gata finns en restaurang som heter Cafe de lux. Där serverades det Raggmunk och där gick vi in. Jag lovar det var bland det bästa jag ätit. Visste Ni att det finns en förening som heter Raggmunkens vänner ? Jag har tyvärr tappat bort deras adress men någonstans på nätet finns dom.

Nostalgiafton: Yes i kväll blir det nostalgi. Roger Karlsson spelar på Kolingen.

Kjell Allinger kommr att vara där, om han ska spela eller ej vet jag inte, vad jag däremot vet är att det kommer att vara en massa gamla kompisar från Tumba där, därav nostalgin. Syster med kompis " Pillen " kommer också. Försöker få med hustrun ut så även hon får uppleva lite av min gamla nostalgi. För Er som är intresserade börjar det kl 20.00

Ha de

Gamla damer, dessa ståtliga, stolta, fascinerade, gamla k......ar varför gör dom på detta viset. Ni vet vad jag menar. kommer man ifatt dom på trottoaren stannar dom precis framför ens fötter. När man då av artighet tar ett steg åt sidan då börjar dom gå. Inte rakt fram inte, nej dom börjar med ett steg åt HÖGER. Ett steg åt höger, inte vänster eller rakt fram ,nej höger. Jag har testat detta under ett par dagar och det slår aldrig fel, ett steg åt höger. Jag brukar gå om folk på höger sida. Det är av enkelhet jag har lättare att hoppa ut i gatan så ung och spänstig som jag är än dom flesta. Det betyder att när dom gamla k......arna, förlåt damerna,  kliver åt höger går jag rakt in i dom.  Möter man dom på gatan i kollisionskurs vet Ni vad dom gör då`? Ja inte flyttar dom på sig. Icke dom ställer sig och stirrar rakt upp i luften precis som om dom letar efter vägen. Ja inte åker dom uppåt när det är dags. Dom borde titta nedåt. Där står dom sen och tittar rakt upp tills man själv flyttar på sig. Jag påstår inte att jag har rätt i alla lägen att gå som jag själv vill det är bara det att det slår aldrig fel.

Ha de

Vilken svängom det blev idag. Det började på tunnelbanan. Skulle till Hornsberg på Kungsholmen, mötet började kl 09.00 Tog ett tåg från Odenplan ca tjugo i nio tänkte att det räcker. Vilken folksamling. Människorna var som vilda kalvar på grönbete. Alla skulle dom till Fridhemsplan. Varför vill alla åka till Fridhemsplan tänker Ni. Jo den blå linjen som normalt går till Kista via Fridhemsplan är avstängd mellan T-centralen och Rådhuset så många åker runt. Här slogs dom nästan om en bra position när tåget närmade sig Fridhemsplan. Det gällde att fort som attan komma av för att i nästa sekund kasta sig utför trapporna mot den blå linjen. Det var här jag fick min första svängom. Jag hade tänkt tagit det lilla lugna, jag hade gott om tid. Inte, det var bara att hänga med i tempot. I ett nafs var vi nere på perrongen. Jag och femhundra andra. 2 minuter till tåget mot Kista skulle komma. Nu såg man vilka som var vana resenärer. Dom visste precis var dörrarna på tåget skulle stanna. Nåde dig om någon försökte pressa sig fram för en bättre position. 1 minut kvar. Nu stod alla människorna med blicken mot tunneln varifrån tåget skulle komma. Det var en armbåge här och en där. Ta inte min plats tycktes dom tänka. Nu kom tåget och jag fick mig en andra svängom. Jädrar vad det svängde. Har Ni någongång sett 10-12 personer försöka ta sig in i en tunnelbanevagn samtidigt ? Det ser väldigt roligt ut. Väl inne ska alla givetvis ha en egen sittplats. Nu var det regelrätt krig. Någon hade uppehållit en plats till någon vilket inte uppskattades av övriga resenärer. Så där kan du inte göra ! Det måste vara först till plats som gäller. Jag har lovat "namn" att hålla en plats. Och var är denne person då ? Han skulle vara med det här tåget. Då hörs en röst från de bakre regionerna. Här är jag, har du hållit en plats ? Ja här borta. Nu trodde vederbörande att folk skulle flytta på sig så att "namn" kunde ta sin plats i besittning. Icke, nu var det verkligen krig. Släpp inte fram honom ! Låt människan få stå upp. Kan Ni tänka er dom försöker hålla platser åt varandra, så får det bara inte gå till. Så där höll dom på. Jag skulle gå av nästa och det var nu som den allra sista valsen kom. Folk vägrar att lämna plats till förmån för oss som ska gå av. Ursäkta, ursäkta jag ska av här. Jag vet inte vad det var, kanske rädsla av att förlora sin plats på tåget och inte komma med innan dörrarna stängdes. Av kom jag, och om jag någon gång i framtiden ska på möte i Hornsberg vid niotiden då tar jag en promenad istället.

Hur mötet gick ? Det var över på 7 minuter.

Ha de  

Nu är ju inte jag så dum att dessa två saker sker samtidigt. Det skulle se ut. Vad gör du ? Käkar oxfile med manikyr.

Folk skulle kunna tro att jag är korkad. Det kanske jag är i vissa ögon men jag blandar aldrig mat med manikyr.

Vi tar det från början. Oxfile !

Till det serverades det potatisgratäng, precis som bilden visar. Jag misslyckades tyvärr med köttet, det var i ugnen lite för länge. Skulle ha det på en innetemperatur på ca 56-58 grader. Det drog iväg till 63 grader. Som flickan sa "det gick fort på slutet" man kan inte vara alla till lags.

Nu börjar vi närma oss slutet.

Manikyr! Ni vet sånt där som folk betalar flera hundra kronor för att få gjort. Inte jag ? Så här går det till.

Man bjuder en av döttrarna på middag, och vips så åker attiraljerna fram. När du ändå är här skulle du kunna se till mina naglar ?

Med tanke på den underbara middag som nyss har införskaffats så har dottern vansinningt svårt att säga nej.

Det kallas även för mutor. Nu slog det mig en sak. Blir det billigare att fixa naglarna hemma. Man ska bjuda på middag, det kostar. Man ska bjuda på något att dricka. Det kostar. Sen ska dom ha kaffe med något gott till.

Det kostar. Nästa gång jag får för mig att få naglarna fixade ska jag nog göra det hemma hos någon av döttrarna.

Förresten det kostar det också.

Ha de

Kanske inte den nyttigaste middagen men gott var det. Hamburgare med pommes och sallad. 

Nu ser jag fram emot kvällskaffet. Det nalkas alltid godsaker till det. Spelar ingen roll om det är vardag eller helg. Något gott ska det bara finnas. Som jag skrivit tidigare, det biter inte så mycket på mig. Då menar jag midjemåttet, kan äta nästan hur mycket som helst. Det som ibland oroar mig är hur mina tänder mår. Allt detta socker. Nåja en sak i taget nu är det godsakerna som gäller.

Jag börjar med några skivor kanellängd.

I mitt fall är några skivor ca 4-5 stycken. Vadå 4-5 stycken säger säkert många du brukar äta fler. Lugn i stormen 4-5 stycken är bara början. Sen går jag över till dessa små godingar. 

Chokladbollar. Brukar bli en eller två stycken beroende på hur goda dom är.

Nu hoppas jag att Ingvar Oldsberg har presenterat sin nya gäst så att jag kan hämta påtår till nästa inladdning.

Helt riktigt nu åker godisskålen fram. Denna brukar räcka till dess att det börjar en långfilm framåt 21 eller 22. Då frågar man sig genast. Vad ska jag ta nu ? Det finns glass i frysen ! Det finns mina öl i kylen !

Vad det blir ? Ingen aning just nu.

Ha de