Det blev även lite shopping idag trots att det är söndag och vilodag.

I vårt hem har jag alltid stått för inredningen då det är mitt yrke. Givetvis har Marie fått vara med och tycka till men sista ordet har jag haft.

Nästan alltid, det finns en sak som jag inte rår på och det är våra köksgardiner. Under alla år har Marie envist hållt fast vid virkade köksgardiner. I bland vita, ibland blå, jag har aldrig gillat dom.

 Men nu äntligen,  undrens tid är inte förbi vi har köpt en kappa till köksfönstret, dock inte i den färgen som syns på bilden. Men ändå en kappa.

 Hustrun är nu i full färd med att tvätta köksfönstret, här sätts inte upp några nya gardiner mot smutsiga fönster inte.

Nu är frågan vad jag skall ge mig på härnäst som aldrig har blivit av. Jag tror att det blir!!!!!!!!!!!!!

Vi har köpt en present till Alexander som fyller 9 år den 3 september.

Vidare har vi investerat i en ny stövsuer. En ny vadå? Va f-n är en stövsuer.

Jag är 100 procent övertygad om att alla som läser detta någon gång har använt en stövsuer. En sån där som låter brrrr brrrr brrrr.

I dag säger vi grattis till Jönsson som fyller år, hur många avslöjas inte,

Lasse är lite blyg av sig och ville därför inte vara med på bild.

 Marie och jag önskar samtidigt dig och Inger en trevlig semester.

        LEDIG

Vilken rubrik " jag är på lyset " Nu är det inte så dramatiskt som det verkar.

Jag är på lyset, jag är på och fibblar med lyset i hallen, tar på det, känner på lamporna. Jag är " PÅ " lyset. Har fixat nya strålkastarliknande lampor till hallen. Ljust blev det, väldigt ljust. Som tur är har jag en bror som är elektriker han fixar det. Nu är det inte så lätt. Detta är en trappbelysning. Det betyder att det  går att tända och släcka från vilken strömbrytare man vill.I det här fallet två stycken. Enligt bror kan man då endast ha en dimmer, ni vet en sån där som gör att man kan reglera styrkan på lamporna. Nu är han klurig bror min, först började han prata om att dra lite nya trådar i väggen. Glöm det sa jag, för det första har vi gjort det en gång 1984 och det var ett h....te. Dessutom skall all el göras om i samband med att huset renoveras. Nu började han prata i termer som inte jag förstod, jag är ändå utbildad elektriker om än på 70 talet. Nä jag fixar det här låt mig få tänka lite sa bror. Pratade med honom nu ikväll jo det är löst jag kommer in någon dag nästa vecka och fixar det. Jag frågade aldrig hur han tänker lösa det mendet blir säkert bra. Det viktigaste är att det går att reglera ljuset så att det inte är så starkt. Med en dimmer.

Framkants dimmer
Triac eller tyristor kan man använda om man vill reglera effekten på en glödlampa, triacar är relativt enkla att använda och billiga.
Triacen fungerar så att den börjar leda när den får en signal på Gate, men den går inte att stänga av utan slutar leda först när inkommande spänning når noll vilket den gör vid den så kallade nollgenomgången. Detta gör att man måste ha lite elektronik som räknar ut när man skall tända Triacen, man tänder triacen vi den punkt "tändvinkeln" som ger den effekten man vill uppnå. Där av benämningen framkants dimmer. Denna elektronik är också billig. Nackdelen med denna teknik att den kräver en Drossel för att ta bort dom spikar och störningar som uppstår när Triacen börjar leda. Det är nästan samma som spraket man kan se och höra när man trycker på en strömbrytare ibland.
Drosseln har till uppgift att "svälja" den spik "energin" som uppstår när Triacen börjar leda. Drosseln består av en koppartråd lindad runt en ring eller "EI" kärna. Detta är en dyr komponent och blir dyrare desto mer effekt eller mindre störning man vill ha. Drosseln är dessutom den komponenten som blir varm i dimmern, just för den sväljer energi, där en del av den avgår som värme. Denna energi stöt tar sig ut i kabeln och in i glödlampan där glödtråden "filamentet" börjar vibrera, många säger att strålkastarna sjunger. Denna vibration i filamentet kortar livslängden på glödlampan, genom den utmattning som metallen i filamentet får utstå under vibrationerna. Desto större drossel man använder mindre vibrationer får man i filamentet. Dessutom så kan denna energi fortplanta sig ut i ljud system och skapa störningar så som brum.

(a) Är en ren sinusvåg

(b) Så här ser det ut efter en triac men ca 70% utstyrning.

(c) Och så här kan det se ut vi ca 20%.

Som ni ser på kurvorna b och c så är det en brant stigning av spänningen och det är just denna som skapar filaments vibrationerna.

Vad är det det som gör att detta är den vanligaste dimmer tekniken,

• Priset. Kylfläns, triac, drossel och en räknarkrets är nästan det ända som behövs.
• Enkelheten.
• Få komponenter.
• Service vänlig. För att det är få komponenter.

Nackdelarna då,

• Klarar i regel bara av resistiva laster så som t.ex glödlampor.
• Brum. Störningar i framför allt ljud system.
• Filaments vibrationer. Lamporna sjunger, lätt att höra från en PAR kanna.
• Förkortar livslängden på glödtråden, pga. vibrationerna.
• Den har dålig effektivitet. Man brukar säga 3-4% av inkommande effekt blir värme i en Triac/Tyristor dimmer. Denna värme kommer nästan uteslutande från drosseln.
• Övertoner. I trefassystem kommer inte strömmar som avviker från grundfrekvensen att "ta ut" varandra utan åstadkommer en sammanlagrad returström i nolledaren. Denna ström kan bli mycket stor och orsaka överhettning och överlast av nolledaren. Vilket elbolagen får kompensera för genom grövre noll ledare och större transformatorer eller minska effekt uttaget på transformatorn.

Blev Ni klokare på vad en dimmer är?

I dag har jag rullat, jag har rullat åt höger, jag har rullat åt vänster, jag har rullat uppifrån och ner, jag har rullat nerifrån och upp.

Jag har rullat ut färdig gräsmatta hos min bror Kent. Det ser så lätt ut när andra gör det men det kan jag tala om det är inte lätt. Tungan skall vara på rätt plats i mun. Börjar det komma det minsta lilla snett så märks det på slutet. Vi är glada över att det inte är självhäftande gräsmatta.

Pappa kom förbi, han har så att säga lite större erfarenhet av sådana här jobb sen sin tid på Riksbyggen. Min erfarenhet sträcker sig ända bak till 1974 när jag själv jobbade på Riksbyggen en sommar.

Bra blev det i alla fall, Kent har tagit en del bilder som jag hoppas få ta del av, vi får väl se om jag vågar lägga ut dom här. En sak är säker, det är inget jag skulle vilja hålla på med varje dag.

Bilden jag la upp igår föll inte så väl ut hos vissa, se kommentarer till gårdagens blogg.

Vad är det egentligen som är så fascinerande med en mobiltelefon. De flesta tonåringar går runt med en i handen. Antingen pratar dom i den eller också har dom den i knät och fingrarna åker över tangenterna som lärkvingar. Spelar dom spel? kanske. Skriver dom SMS? kanske. Nånting gör dom. I ett. Finns det så otroligt många spel i en mobil? Vad kan vara så intressant att man måste skriva en roman via SMS. Jag frågade döttrarna! 

 Just det i full färd med att göra något med en mobil. Man tittar på bilder, läser gamla SMS. Vadå gamla! Jag slänger mina så fort jag har läst dom. OK jag har sparat ett par stycken som jag tycker är gulliga eller bara för att. Där ser du själv, spara bara för att det kan vara bra att ha vid ett senare tillfälle. Ja ja jag är väl gammalmodig.

Jag skall ut och ekipera mig, du skall vad då? Ekipera mig. Vad är det? Jag skall köpa ett par nya jeans mm. Hm vi hugger när vi är ute. Det blir lite mer som spontana handlingar. Är det därför garderoberna är fulla av hugg som aldrig eller väldigt sällan används? Inget svar.

Hur som helst jag skall ut och ekipera mig.

Pannbiff till middag, gissa vem som..........

Nu börjar det igen, återgången till det normala, vad som nu kan klassas som normalt. Skolorna har börjat, mer folk i rörelse inte minst i tunnelbanan. På tal om tunnelbanan nu verkar det som att alla dom som har skött om tunnelbanan har tagit semester. Förseningar, vagnfel, skyltfel, det är sant. När jag skulle åka mot Norsborg stod det tåg mot Ropsten på ljusskylten. Jag trodde att jag hade gått upp på fel perrong men det var fler som reagerade efter en stund reglerades felet. Jag har tvättat idag, tvättat stora träd. Vi hade hyrt en stor lift som skulle ta oss upp i luften för att kunna utföra jobbet. Träden är ca 6-8 meter höga så det gäller att inte vara höjdrädd. När man befinner där uppe är det svårt att kontrollera vad som sker nere på backen, därför är vi alltid två. Nu räcker inte det, folk skall prompt gå mitt under liften trots att vi ber dom vänligt men bestämmt att ta en annan väg. Det är då den där lille fan flyger i en. Det var en kille han stannade precis under mig och började prata i sin mobiltelefon, jag vände helt sonika vattenstrålen nedåt han blev jätteblöt. Efter en stunds gapande insåg han att felet inte var vårt utan hans eget, han behöver ju inte veta allt. Nåväl det hela gick till slut ganska bra, imorgon återstår endast restaurangen och där är träden ännu högre.

OS är slut också vilken befrielse, nu kanske man kan få läsa om något trevligare än bara om en massa atleter som inte har klarat av det som dom har lovat.

Nu är det äntligen riktig måndag.

Vad lång du är! Vad smal du är! Bor du kvar i Storvreten? Har du kvar bilen? Vilken bil? Saaben! Är du fortfarande tillsammans med ???????? Vilka frågor.

Lång! Jag är fortfarande 1,86. Smal! Väger lika mycket som när jag var 18. Storvreten! Flyttade där ifrån 1975. Tillsammans med vem? Saaben! Den sålde jag 1980. Vilka frågor, den bästa var ändå. Var har du gjort av håret?

För Er som inte har känt mig så länge kan jag tala om att jag hade ganske långt hår på 70-talet, nej Ni får inte se någon bild.

Hur som helst, träffen var suverän, jag träffade en otroligt massa människor, vissa har jag inte sett på 30 år. Fy fan vad en del hade blivit gamla. Skämt å sido, många kände man igen problemet var bara att komma ihåg namnet och inte att förglömma varför känner jag igen henne eller honom. Det mesta löste sig under kvällen även om det finns frågetecken kvar på vissa. Musiken var underbar, alla dessa låtar jag skrev om igår musiken sitter där någorlunda men texten är fortfarande borta det gick helt enkelt inte att höra, sorlet runt om var bedövande.

Det pratas redan om en ny reunion nästa år, jag tror att det blir svårt att upprepa årets succe men det är klart det var många som saknades.

Alexander skötte sin uppgift med bravur, han satt på min plats, ingen flamsade vid matbordet så hans rapport var helt ok.