Vilken rubrik " jag är på lyset " Nu är det inte så dramatiskt som det verkar.

Jag är på lyset, jag är på och fibblar med lyset i hallen, tar på det, känner på lamporna. Jag är " PÅ " lyset. Har fixat nya strålkastarliknande lampor till hallen. Ljust blev det, väldigt ljust. Som tur är har jag en bror som är elektriker han fixar det. Nu är det inte så lätt. Detta är en trappbelysning. Det betyder att det  går att tända och släcka från vilken strömbrytare man vill.I det här fallet två stycken. Enligt bror kan man då endast ha en dimmer, ni vet en sån där som gör att man kan reglera styrkan på lamporna. Nu är han klurig bror min, först började han prata om att dra lite nya trådar i väggen. Glöm det sa jag, för det första har vi gjort det en gång 1984 och det var ett h....te. Dessutom skall all el göras om i samband med att huset renoveras. Nu började han prata i termer som inte jag förstod, jag är ändå utbildad elektriker om än på 70 talet. Nä jag fixar det här låt mig få tänka lite sa bror. Pratade med honom nu ikväll jo det är löst jag kommer in någon dag nästa vecka och fixar det. Jag frågade aldrig hur han tänker lösa det mendet blir säkert bra. Det viktigaste är att det går att reglera ljuset så att det inte är så starkt. Med en dimmer.

Framkants dimmer
Triac eller tyristor kan man använda om man vill reglera effekten på en glödlampa, triacar är relativt enkla att använda och billiga.
Triacen fungerar så att den börjar leda när den får en signal på Gate, men den går inte att stänga av utan slutar leda först när inkommande spänning når noll vilket den gör vid den så kallade nollgenomgången. Detta gör att man måste ha lite elektronik som räknar ut när man skall tända Triacen, man tänder triacen vi den punkt "tändvinkeln" som ger den effekten man vill uppnå. Där av benämningen framkants dimmer. Denna elektronik är också billig. Nackdelen med denna teknik att den kräver en Drossel för att ta bort dom spikar och störningar som uppstår när Triacen börjar leda. Det är nästan samma som spraket man kan se och höra när man trycker på en strömbrytare ibland.
Drosseln har till uppgift att "svälja" den spik "energin" som uppstår när Triacen börjar leda. Drosseln består av en koppartråd lindad runt en ring eller "EI" kärna. Detta är en dyr komponent och blir dyrare desto mer effekt eller mindre störning man vill ha. Drosseln är dessutom den komponenten som blir varm i dimmern, just för den sväljer energi, där en del av den avgår som värme. Denna energi stöt tar sig ut i kabeln och in i glödlampan där glödtråden "filamentet" börjar vibrera, många säger att strålkastarna sjunger. Denna vibration i filamentet kortar livslängden på glödlampan, genom den utmattning som metallen i filamentet får utstå under vibrationerna. Desto större drossel man använder mindre vibrationer får man i filamentet. Dessutom så kan denna energi fortplanta sig ut i ljud system och skapa störningar så som brum.

(a) Är en ren sinusvåg

(b) Så här ser det ut efter en triac men ca 70% utstyrning.

(c) Och så här kan det se ut vi ca 20%.

Som ni ser på kurvorna b och c så är det en brant stigning av spänningen och det är just denna som skapar filaments vibrationerna.

Vad är det det som gör att detta är den vanligaste dimmer tekniken,

• Priset. Kylfläns, triac, drossel och en räknarkrets är nästan det ända som behövs.
• Enkelheten.
• Få komponenter.
• Service vänlig. För att det är få komponenter.

Nackdelarna då,

• Klarar i regel bara av resistiva laster så som t.ex glödlampor.
• Brum. Störningar i framför allt ljud system.
• Filaments vibrationer. Lamporna sjunger, lätt att höra från en PAR kanna.
• Förkortar livslängden på glödtråden, pga. vibrationerna.
• Den har dålig effektivitet. Man brukar säga 3-4% av inkommande effekt blir värme i en Triac/Tyristor dimmer. Denna värme kommer nästan uteslutande från drosseln.
• Övertoner. I trefassystem kommer inte strömmar som avviker från grundfrekvensen att "ta ut" varandra utan åstadkommer en sammanlagrad returström i nolledaren. Denna ström kan bli mycket stor och orsaka överhettning och överlast av nolledaren. Vilket elbolagen får kompensera för genom grövre noll ledare och större transformatorer eller minska effekt uttaget på transformatorn.

Blev Ni klokare på vad en dimmer är?