Alla inlägg under september 2008

Av Bent Christiansen - 30 september 2008 22:31

Sitter och laddar hem bilder från den gamla datorn till den nya, hittade följande som jag inte kunde undvika att visa Er. 

 Jag och Martini när vi tar emot jord till H&M säcken väger ca 600 kg och det var sammanlagt 25 st säckar. När dessa kom 5 våningar upp från Klarabergsgatan via en kranbil lovar jag att det var inte kul att stå nedanför.



Av Bent Christiansen - 27 september 2008 07:15

Du och jag, det var ingen dröm det kan jag konstatera nu när jag sitter framför dig. Vilka former, vilken intensitet, detta borde alla få uppleva.

Det började igår vid lunchtid. Vi träffades på stan, solen sken, nästan vindstilla helt enkelt en perfekt dag. Det började pirra i magen så där skönt som det kan göra ibland. En viss spänning låg i luften, skulle det fungera.

Efter en kaffe på stan var det dags för hemgång. Vi kände lite på varandra under eftermiddagen bara lite för att inte förstöra det som komma skall.

Så var det äntligen dags, bara du och jag. Det var inte svårt att hitta din knapp som fick dig att gå i gång, efter en liten stund var du uppe i högvarv.

Du spann som en katt, du formligen gav dig hän till mig, detta borde alla få uppleva. Efter en stund pustade i alla fall jag ut men du verkade kunna hålla på hur länge som helst, nåja en timme till i alla fall. Efter att jag hade fått vila lite var det dags igen. Vi upptäckte båda två att det fanns vissa saker som måste justeras, vi var inte riktigt kompatibla än men det kommer det är jag övertygad om.

Välkommen.

dator

Av Bent Christiansen - 25 september 2008 22:33

" Kära blogg det var länge sedan"  ha ha det låter som en gammal ungmö som skriver till sin käraste någon gång på 30-talet. Skämt å sido det var länge sen. De sista två veckorna har varit av växlande karaktär. Den första präglades av omväxlande jobb, slitet. Mycket slitet. Avslutades med en underbar resa till Skåne där jag träffade min gode vän skåningen Stefan även kallad " Forsakarstiffe" se hans blogg nedan under namnet Stefan.

Stefan driver Forsakarsgården tillsammans med en kamrat vid namn Micke.

Forsakarsgården ligger i det otroligt vackra Österlen.

Här avnjöt jag och en annan skåning Lars Martini ett par dagar.

Lasse tog mig med på en fantastisk resa genom Österlen, Ystad, Simrishamn, Kivik ja i stort sett över allt. Det vi missade var " Rundan" i Eslöv men den kommer nog vid nästa besök. Åter till Forsakarsgården. Den är belägen på en höjd vid Degerberga. Här finns Skånes högsta vattenfall, något lägre än de vi har i Danmark, området är omgärdat av bokskog som är som att komma in i sagans värld där trollen härskar. Stefan jag ser fram emot nästa besök där du får visa mig mer av denna fantastiska plats.

Stefan och Micke personifierar vänligheten själv, deras hem är deras borg men ändå en gästfrihet som vi vanliga människor inte är vana vid.

Under resan träffade vi även en rad andra trevliga människor. Bengt Jönsson, Paul, Lasses syster med familj. Listan kan göras lång men tack till Er alla. Framförallt tack Lasse för en trevlig resa.

Nu är jag åter tillbaka till vardagen, jobb, rehab, lite slöande nåja hoppas kan man alltid göra.

Under morgondagen skall den nya datorn köras in, inställningar, lösenord, fonter, pronter, kanter, linjer, cirklar, rektanglar, musinställningar, tangentbordsinställningar, höjdinställningar, vinklar, grader, avvikelser, dektoraliseringen, tangens, cotangens, hydraliken, pi, fri, skärmen, pärmen, statistik, deciliter, tsk, msk, dl, liter, moms, oms, skatt, förhandsvisning, repris och sist men inte minst modemet. Det blir som med Tv`n ettan på ettan tvåan på tvåan ............ 

Av Bent Christiansen - 13 september 2008 18:47

I dag har bilen fått sig en ordentlig genomgång. den har blivit tvättad både invändigt och utvändigt. Åkte in i en gör-det-själv-hall och putsade både här och där. Väl hemma var det dags att inhandla dagens middagsmat. Styrde kosan mot Prisextra, billig Rostbiff perfekt nu blir det bryggarbiff. Bryggarbiff blir till om man skär köttet i biffliknande skivor vänder dom i mjöl blandat med cayennpeppar och steker i smör. Samtidigt skär man lök som får bryna fint i en gryta ett par minuter. Slå på en eller två flaskor Porter, en köttbuljongtärning lite salt och till sist i med biffarna. Låt småputtra 1/2 -1 timme servera med kokt potatis och saltgurka.

Åter till rubriken. För ett antal år sedan var vi inbjudna på bröllop i Frankrike Laurents syster skulle gifta sig. Vi har varit där tidigare så vi visste vad som väntade oss. Laurents föräldrar har ett hotell i Provance, Vallon närmare bestämt. Man får inte hjälpa till med någonting. Inte bädda sin säng, inte städa, inte plocka av efter sig när man har ätit ingenting. Man får inte än gång betala för sig. Mat, husrum, vin, sprit allt är gratis.

Låter kanon det är det också men någonting vill man göra. Det är nu bryggarbiff kliver in i handlingen. Jag krävde att få göra någonting! Jag lagar en typisk svensk husmanskost. Kravet jag hade var att jag och då menar jag att jag  hade monopol på köket. Ingen annan fick vistas där under tiden för mitt konstnärs utövande. Sagt och gjort efter mycket tjat skulle jag få visa vad svensk husmanskost stod för. Då jag inte själv pratar franska tog jag Laurent med mig att inhandla alla ingredienser. Väl hemma på hotellet började förberedelserna. NEJ jag glömde köpa cayennepeppar! Alain som är den ordinarie kocken tilkallades. Alain har du cayennepeppar? Ja det var Laurent som frågade jag kan inte. Alain kvistade in i torrförrådet och kom ut med en burk innehållande något som i alla fall liknade cayennepeppar. Det första han sa var very strong på bruten engelska. Ja ja vi har cayennepeppar i Sverige också bad jag Laurent säga på franska. Vadå stark det är klart att cayennepeppar är starkt det vet väl alla. Sagt o gjort här skulle lagas svensk husmanskost. Nu ska dom få och det fick dom.

Skära kött, skiva lök, skala potatis allt gick med en faslig fart. Det är skillnad på ett stort restaurang kök och vårat lilla där hemma. Blanda mjöl och cayennepeppar. Undrar hur mycket mjöl och peppar det skall vara. Normalt gör jag till 5-6 personer nu skulle ca 20 personer utfodras. Som mormor alltid sa "lite på en höft", hon hade en stor höft hon skulle det visa sig. Vänd biffskivorna i blandningen i stekpannan låt steka ett par minuter. I den stora grytan tillsammans med löken småputtra. Skala potatis på med den på spisen, diska undan så att allt inte bara ligger huller om buller.

Nu kommer vi till den stora stunden, avsmakning. FY F-N va starkt och då menar jag starkt. Nu var det fram med stora hjärnkontoret vad gör jag.

SMÖR, smör reducerar maten om den är för stark. I med en klick rör om smaka av. Fy f-n va starkt. Mera smör. Samma sak starkt. Ännu mera smör. Vid det här laget hade mina smaklökar tagit flyget hem till Sverige. MARIE, MARIE kom hit du måste hjälpa mig. Smaka sa jag. FY F-N va starkt. Mera smör. Nu började jag bli väldigt orolig, jag hade använt ett kilo av kockens smör. Vi tar ett halvt kilo till! LAURENT kom hit och smaka. Va starkt det är ska det vara det. "Ut ur köket" skrek jag. Mera smör ett halvt kilo till. JESSICA kom hit och smaka. Lite starkare än normalt men helt ok var hennes kommentar. Nu vågade jag inte använda mer av Alains smör, det får bära eller brista. Jag satt som på nålar när maten serverades, kommer dom att kunna äta detta? Jean-Claude som är Laurents pappa skulle börja, det är så i Frankrike pappan börjar alltid om man inte har gäster då är det andra regeler som gäller. Jean-Claude la upp en rejäl portion på tallriken och avslutade det hela med att vräka på Tabasco. Mamma mia han kommer att dö. Inte då han åt med god aptit. Jag tyckte nog att han drack mer vin än vanligt till maten. Alla lät sig väl smaka men det var en pärs.

Dagen efter fick jag min förklaring av Alain, cayennepepparn jag hade använt var i koncentrerad form inte som vi är vana vid utspädd.   

Av Bent Christiansen - 12 september 2008 21:41

Fredag kväll och ensam hemma, förr hade det varit en omöjlighet men nu känns det helt ok. Björne var här på middag, vi satt och snackade om allt möjligt mycket trevligt. Den sociala biten med gamla kompisar är inte så dum. Kraven som fanns förut är borta. Vi var som vilka kompisar som helst.

Björne har för övrigt hjälpt till med nya visitkort till mig och Lasse, även bilen har idag blivit omstrajpad. Omstrajpad? Det innebär att vi har satt på nya texter på bilen Lasses nya firmanamn, nya telefonnummer mm.

Marie är borta och äter gammal fisk, " surströmming " inget för mig. Jag har provat det är inte det men nej det är inget för mig. Jag äter inte vanlig strömming. Har faktiskt planer på att ge mig på strömming eller som min svärfar sa elektrisk fisk. Det ser onekligen gott ut, strömming, potatismos, skirat smör vem vet i framtiden. En annan rätt som måste provas är lever, ser inte helt fel ut det heller. Med det nya livet finns det saker som tidigare var omöjliga för mig men som nu inte känns allt för långt borta som måste provas. Kvinnor hur är det? Lammstek? Bröstfilè av Ren.


Det finns en dag i morgon också.

Av Bent Christiansen - 10 september 2008 20:52

9 månader, det trodde jag inte själv men nu är jag där.


Grattis

Av Bent Christiansen - 9 september 2008 21:03

Idag skulle vår mor ha fyllt 70 år, vi träffades alla syskon+ pappa hemma hos Kent o Anna. Vi avnjöt en fantastisk fisksoppa med tillbehör samt kaffe och hembakta äppelmuffins som Victor hade bakat, tack Victor.

Jag vet inte om det heter att vi firade hennes födelsedag eller om vi uppvaktade henne. Sak samma alla var där och det var trevligt.

När vi ändå träffades passade vi på att ventilera huruvida vi skulle försöka få ihop alla syskon med familjer + pappa till en gemensam vecka i Danmark nästa år. Detta har diskuterats tidigare men nu var det mer konkret.

Kent och jag skall nu ta fram underlag på vad det finns för hus, vad det kostar och framför allt är det möjligt. Vårt förslag på vecka är 29 nästa år.

Får vi fram något som alla kan acceptera så kör vi. Det kommer att behövas minst 3 hus, kommer alla med är vi ca 30 pers.

Rullstolarna och kryckorna var på plats idag också.

Av Bent Christiansen - 8 september 2008 19:47

Började med ett nytt ansvarsområde idag, Huddinge sjukhus. Jag skall vara där var 14e dag och serva och vattna sjukhusets växter. Med livet som insats gav jag mig ut bland rullstolar och patienter.

Inte nog med det, helt plötsligt kom ett helt gäng på kryckor.

Måste ha varit en sju helsikes fotbollsmatch eftersom så många var på väg åt samma håll. Nu är det så att trots att jag kommer med en stor vagn innehållande ca 130 liter vatten är det inte många som tar hänsyn till en.

Om en sådan vagn kommer i rullning utan att någon har uppsikt över den är det väldigt många fler som får uppsöka akuten och sedemera ta sig fram med rullstol eller kryckor. Barnvagnsfolket är värst, kör åt ett håll och tittar åt ett annat. Dom skall gärna gå en tre fyra i bredd trots att korridoren endast är avsedd för två vagnar åt gången och då menar jag en åt vardera håll.

Trots allt verkar det vara en trevlig arbetsplats. Jag och min vattenvagn skall nog hitta vår egen väg.


Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8 9 10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards