Jessica brukar klaga på mig att många av mina inlägg är som gåtor, undrar vad hon tycker om rubriken. Senare år har jag haft en vision, lite som Yrrol filmen om Ni förstår vad jag menar. Att kunna se in i framtiden. Inte om jag ska bli rik och berömd, nej inget sådant. Det handlar mer om vad jag vill, eller hur jag ser ut. Nå väl åter till ämnet.

Med maskinfart ut ur garderoben. Hustrun och visa andra vill ha det på ett sätt, jag på ett annat. Nu hade jag bestämmt att det skulle bli på mitt sätt.

Det var på skakiga ben jag vandrade Karlbergsvägen ner, skulle det äntligen bli av. Jag tvekade in i det sista innan jag svängde av till vänster in på Hagagatan. Vad händer om det går åt skogen ? En tröst är att det kan bara bli bättre efter ett tag, om det skulle bli helt fel.

Väl framme hade jag bestämmt mig, nu eller aldrig. Till min fasa var det upptaget. Kan du komma tillbaka om en kvart tjugo minuter? Nu började jag vackla igen. Det här var inte bra, jag som hade tagit ett beslut. OK svarade jag, räcker det med en kvart ? Visst. Jag gick in på Stadsmissionens lokaler bara för att försöka fördriva tiden lite. Väl tillbaka var det fortfarande upptaget. Ta en kopp kaffe medans du väntar. Nu var det äntligen min tur.

Som vanligt ? Frågan nästan ekade i rummet. NEJ. Maskin hela vägen. Är du säker ? JA. Detta har jag aldrig gjort förrut. Maskin hela vägen. Nu började han, det fanns ingen återvändo. Det var lite läskigt att se hur han gick loss, och det endast med maskin. Efter tio minuter ungefär var det klart. Resultatet var över förväntan. Nu var det efter mina önskemål. Flera års väntan var äntligen över. Fyra millimeter i nacken och mellan elva och tretton upptill. Nästa gång blir det nio millimeter upptill och två nertill.

Åntligen ute ur garderoben, nu som en riktig skallepär. Och det med maskinfart.

Hur det blev ? Helt OK

Ha de